matildaberggrens.blogg.se

 

Genusfotografen skriver väldigt bra om nakenhet, humor och sexualisering, angående vårt samtal och min krönika på Ligga med P3.

 

Det här med att vara naken, rolig, och kvinna, är något jag funderat på.. ja, god knows hur många gånger. Ofrivilligt. Jag har länge tänkt att jag skulle vilja skriva om det, prata om det, diskutera. Men jag har inte vetat hur riktigt. Varje gång jag tog upp problematiken i konversationer kändes det som om ingen riktigt förstod vad jag menade.

 

Samtidigt så.. har jag liksom inte velat att det ska vara ett problem. Något man ska behöva prata om. För mig har det alltid varit en självklarhet och ganska så jävla naturligt att jag ska få välja själv när min kropp är ett redskap för skämt. Men nu är det inte så. Kakan Hermansson uppmärksammade problemet i att det blir ”roligt” när Alex Schulman klär av sig och gör narr av en lättklädd Marie Serneholt, och debatten var ett faktum. Därmed kan vi även konstatera: män och kvinnor får inte vara nakna på samma villkor. Det är jävligt snäva roller åt båda hållen.

 

Därför känns det som en ganska passande slump att jag gjorde det här inslaget just nu när det faktiskt pratas och diskuteras. Jag har grubblat på det här i så många år nu. Nu vill jag att vi pratar om det.

 

Du kan lyssna på inslagen här:

 

 

 

 Men för dig som föredrar att läsa istället för att lyssna, så lägger jag upp min krönika även här, i textform:

 

Jag tittar på ett klipp från en utomhusscen på en turné med svenska artister, där bland annat Lasse Holm och Markoolio och några andra män dansar den klassiska ballongdansen, som går ut på att man skyler sitt kön med en ballong som sedan byts ut snabbt dansarna emellan. En slags naken sketch som ursprungligen framfördes av bland annat Sven Melander och Lasse Åberg i SVT på 80-talet. Sedan dess har den gjorts av många andra, män, både i TV och på fester.

 

Det finns ett foto på mig och min syster i mina föräldrars fotoalbum, från en sommardag när vi var små och kissade i trädgården vid vår syrenbuske. Jag är ca 3-4 år och på bilden har jag tagit ett löv och håller det framför min rumpa, lite skämtsamt. Redan då tyckte jag det var roligt att skoja med nakenhet.

 

Många år senare, i facebooks begynnelse, lägger jag upp min första profilbild där. Det var en bild där jag, med en något nonchalant och oberörd uppsyn, stod naken, lite småberusad och med en cigg i handen i min och min bästa väns nya lägenhet. Framför mitt sköte och mina pattar hade jag målat dit små gula smileysar. Det var en, enligt mig, jävligt skön och rolig bild från en kväll då jag njöt av livet. Precis som den där gången då jag kissade i det fria vid syrenbusken på landet. Skillnaden var dock, att nu var jag inte ett barn längre. Jag hade blivit en kvinna, med bröst och andra attribut som vare sig jag ville eller inte, gjorde att jag i naket tillstånd blev skör, sårbar och i vissas ögon, ett objekt.

 

Bilden bemöttes med många hejarop. De flesta tyckte som jag: vilken sjukt rolig bild! Härligt, du är ju helt knäpp, fan vad kul! Men så fanns det också dem som såg annorlunda på saken. På mitt nya jobb frågade en manlig kollega om jag letade efter knullkontakter, och i min mailbox ramlade det in både det ena och det andra förslaget från okända män. Vill du knulla? Nej, det vill jag inte. Bilden är ett skämt. För mig var det från början bara en ball bild, men till slut blev den alltmer ett feministiskt statement, vilket inte alls var min plan. Jag fick försvara den mer och mer i takt med att det sociala forumet blev större och mer populärt. Till slut pallade jag inte mer, jag tog bort bilden. I och med att jag fick fler och fler vänner där, så blev jag osäker på om alla verkligen skulle fatta ironin och det komiska i den. 

 

Det störde mig lite. För jag hade ju faktiskt sett bilder på andras profiler där mina killkompisar lagade mat endast iklädda förkläde, eller stod med byxorna neddragna vid storslagna utsiktsplatser och visade sin håriga rumpa. Jag undrade om de någonsin tvivlade på sitt val att lägga upp dem bilderna. Jag undrade hur många mail de hade fått, med skamliga förslag.

 

Ibland ångrar jag att jag inte stod på mig. Men det är just det, att jag var tvungen att stå på mig, som gör mig lite konfunderad. Hade en kille verkligen fått göra det? Kanske. Men ändå… något säger mig att en snubbe med en badboll framför kuken inte hade varit lika stickande eller provocerande i andras ögon. Att han inte hade behövt förklara att nej, jag gör inte det här för att jag är kåt och vill ligga eller visa upp min sexiga kropp, det är bara en kul bild. Att hans bild faktiskt bara hade fått vara just ett skämt. Eller, har jag fel?

 

Jag vill själv välja när jag är sexig, och när jag är rolig. Jag längtar efter den dagen då en publik skrattar sig hes till ballongdansen framförd av ett gäng nakna kvinnor, som får vara just… bara roliga.

 

Men det kanske är en naiv utopi. Jag har ju trots allt en kvinnokropp, som först och främst ska vara sexig, inte rolig.